Flickan i Havanna

Jag fick för mig häromsistens att jag skulle sjunga och spela Flickan i Havanna för min rumskamrat Felix Röd. Varför jag fick för mig det vet jag inte, men jag googlade iallafall snabbt och enkelt fram texten till visan. Jag började sjunga. Men det var något som inte stämde. Orden som kom ut ur min mun innehöll ett helt annat budskap än vad jag tidigare trott. Visan innehöll sex, kvinnliga och manliga könsorgan, prostitution, och desperation! 

Flickan i Havanna,
hon har inga pengar kvar, 
sitter i ett fönster
och vinkar åt en karl.


- Kom, du glade sjömatros!
Du ska få min röda ros!
Jag är vacker! Du är ung!
Så sjung, av hjärtat, sjung!


Flickan i Havanna
stänger dörr'n av cederträ.
Sjömannen är inne,
och flickan på hans knä.


- Vill du bli min hjärtas kung?
Har du pengar i din pung?
Jag är vacker! Jag är ung!
Så sjung, av hjärtat, sjung!


Flickan i Havanna
hörer då en sjömansröst;
- Pengar har jag inga,
men en sak till tröst.

Och utur sin jacka, blå,
tager han det hon ska få.
- Du är vacker! Du är ung!
Så sjung, av hjärtat, sjung!


Flickan i Havanna
skådar då med tjusad blick
ringen med rubiner,
som hon genast fick.


- Ringen kostar femton pund!
Stanna du en liten stund.
Jag är vacker! Jag är ung!
Så sjung, av hjärtat, sjung!

Flickan i Havanna,
hon har inga pengar kvar,
sitter i ett fönster,
vinkar åt en karl.


Handen prydes av en ring
och kring barmen crêpe de chine.
Jag är vacker! Jag är ung!
Så sjung, av hjärtat, sjung!

SKAMLIGT!!! JAG SJÖNG DEN DÄR VISAN NÄR JAG VAR LITEN! VAD FÖR SLAGS FÖRÄLDRAR LÅTER SITT BARN SJUNGA DEN TYPEN AV VISA??? KAN NÅGON SVARA PÅ DET??? Min barndom är förstörd. En lögn. Förpestad med snusk och synd. Jag känner mig smutsig.

Jag är besviken på er mor och far. Ytterst besviken. Men allra mest besviken är jag nog på dig mormor. Det var trots allt du som lärde mig visan. Skämmes Doris Olsson. Detta trodde jag allra minst om dig. Jag minns hur jag som naken fyraåring satt på en av solstolarna till din balkong och sjöng om Flickan i Havanna tillsammans med dig. Hur jag brukade föreställa mig att flickan och sjömannen i visan var min  egen mor och far, och att det varit på detta vis de hade träffats. Åh herregud... Detta vackra minne är nu nedtrampat och spottat på av horor och sjömän. Helt förstört. Aldrig mer ska jag minnas tillbaka på de stunder då jag som ovetande lycklig liten naken plutt sjöng om hur min fader, i ett fönster i Havanna, vinkade min moder till sig och hur han bytte tills sig mors ring mot en enkel ros. Aldrig mer. A-L-D-R-I-G M-E-R. Får alldeles för hemska bilder i hjärnan. Tack som fan, EVERT TAUBE!

Mina barn ska bara få sjunga Tryggare Kan Ingen Vara. Men den har ju visserligen min mormor också lärt mig, så det finns väl en risk för att den också innehåller prostituerade kvinnor och brunstiga sjömän.