kopp-farväl

Jag får ofta klagomål från mina närstående på att jag instagrammar alldeles för många bilder på koppar. Att jag blivit en av de där människorna som lägger upp ständiga mat- och dryck-bilder och som man har för vana att skämta om när man pratar om sociala medier (andra publics som man ofta hatear på är träningshetsarna, de ständigt överlyckliga och de sörjande, och som tur är anses ju ändå mat-och-dryck-människorna hamna efter alla tre på irritationsskalan).

Vem? Jag? Så tänkte jag.
Tills jag såg över kontot och konstaterade att inflationen av koppar där faktiskt är ganska påtaglig.

Därför tänker jag härmed genomgå kopp-rehab. Åtminstone fotomässigt (att dricka kaffe ur glas är ju vaaaaaaaaajajajajaaaarmt och ytterst opraktiskt).
Från och med nu skiljs min mobilkamera och världens alla fotogeniska koppar åt.
Kanske tillfälligt, kanske för evigt.

Men en skilsmässa kräver ju ett sista farväl, vilket jag gör genom en hyllning i form av ett kopp-medley. Som en sista urladdning som kan åtföljas av totalt lugn.

*vinkar sorgset med vit näsduk och ropar "faaajvääääääl" som Sid i "Ice Age"