När jag kom hem från Universitetet vid strax före 19 idag var jag trött. Osedvanligt trött. Deppig. Orkeslös och halvsur av flera anledningar som inte är så farliga i sig men ändå vid trötthet ger upphov till ilska. Trotsig som ett lågstadiekid och med ett schema alldeles för fullt av saker jag aldrig skulle hinna med.
I kylen stod två burkar Redbull som jag kom att svepa inom loppet av tio minuter. Den första av hunger medan jag lagade mat, den andra av ren okynnestörst och ett desperat behov av energi.
Det fick kvällen att se ut ungefär såhär:
NU SKA HÄR LAGAS MAT, JÄVLAR VAD JAG LAGAR MAT! OCH SÅ ÄTER JAG DET SKITSNABBT OCH NU SKA DET BRYGGAS KAFFE OCH WHAT, DET FINNS INGEN MJÖLK? JAG SPRINGER OCH KÖPER MJÖLK! JAG KANSKE SKA DAMMSUGA? JAG DAMMSUGAR! OCH SÅ BYTER JAG LAKAN OCH SÅ PUTSAR JAG SPEGELN OCH DISKAR OCH PLOCKAR UNDAN OCH SÅ SPRINGER JAG I TRAPPORNA OCH BOKAR TVÄTTID OCH NU MÅSTE JAG PLUGGA. LÄSA LÄSA LÄSA LÄSA OCH GUD VAD JAG ÄR SUGEN PÅ CHOKLAD, JAG SPRINGER TILL AFFÄREN IGEN OCH KÖPER CHOKLAD! OCH SHIT VAD GOTT DET VAR MED CHOKLAD OCH NU MÅSTE JAG BARA LÄSA LITE TILL SEN SÅ SKA JAG...
DUNK.
Och där tog energin slut.
Nu ligger jag däckad i sängen, på samma ställe som energin lämnade mig, och är för trött för att ens gå upp och borsta tänderna. Som ett barn efter en sockerkick eller någon slags tripp på uppåttjack.
Klar och slut.
Klart slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar